Ibland blir liksom inte allt som man tänkt sig. Man tror att man har kontroll över allt. Men så en dag är det helt plötsligt inte så som man vill? Då börjar man fundera på vad man gjort? Hur det kunde gå så jävla fel? Och svaret finns väl egentligen där hela tiden. Men man kommer inte underfund med det förrens det är försent. Vart tog allt vägen? Vems fel var det? Mitt eller ditt? Eller någon annans? Tänk vad en endaste person kan göra. Förstöra allt liksom. Och tänk vad lätt det kan kännas att känna hat, rent hat. Tänk om man bara inser saker i rätt tid, då kanske man har tid att bearbeta och kanske glömma. Tänk vad man kan lura hjärnan, det är lite läskigt faktiskt. Tro att det är på ett vis, men egentligen är det helt åt skogen. Hata är ju ett starkt ord, men det är inte ens tillräckligt nu.


cut, print, moving on.