He's gone as low as any man can be

Longtime, longtime. Idag är jag ledig! LEDIG! Härlig klang där. Jag gick upp när Angelica gick upp, dvs klockan nio. Duschade och sådant. Nu har Angelica gått till jobbet och jag har lägenheten alldeles för mig själv. Jag har inte bestämt mig för om det är bra eller dåligt. Lite både och kanske. Sitter vid datorn och lyssnar på musik. Min man Phil och hans band har spelats ovanligt mycket på rockklassiker den här veckan, vilket är jättebra. Men tråkigt att dom kör samma låt varje gång. Men, det är bättre än ingenting i alla fall.

Igår hade jag och Angelica myskväll med popcorn för tio pers och kollade på Trade. En film om människohandel och sådant otrevligt. Det är riktigt bra faktiskt. Man blir lite arg. Sen när vi skulle sova spårade det ut. Angelica släckte alla lampor innan jag hann lägga mig i sängen. Så när jag kommer in i sovrummet så börjar hon skrika att det står nån bakom mig. Och vi kollade på Quarantine för någon kväll sen, och så tänkte jag på den. Och hon får skylla sig själv när hon skrämmer upp mig så! För jag skrek rakt ut, väldigt högt, och hoppade ner i sängen och klamrade mig fast vid en asgarvandes Angelica.. Sen blev vi tysta, och plötsligt tar Angelica tag i mig och skriker att det är nån som står vid dörren, och ja, jag säger bara stackars våra grannar. Vi hade även fönstret öppet, haha. Det måste ha låtit som om någon blev mördad, helt seriöst. Sen somnade vi ganska fort. Men jag låg fortfarande på min vakt.

I måndags var vi ut jag o Angelica. Taggade som tusan och åkte in till Gamla stan och vårat älskade Kleins. Där var det inte många själar som hängde. Mest var det jag och Angelica som var där. Efter ett tag kom Robin och Julia. Då blev det både det ena och det andra. Sedan kom Sofi också. När vi var nöjda begav vi oss ut på gatan och tog en taxi till Viktoria. Dansade en hel del, det var kul, längesen man fick dansa faktiskt. Jag hade lite problem med synen där ett tag, inte för att jag hade druckit alkohol, jag vet inte riktigt vad som hände, jag såg inte riktigt ansiktena på vissa personer, lite läskigt. Sedan försökte jag fixa en taxi hem. Men det är Angelica som är förste taxifixare. Så hon fixade en även denna kväll. Så i baksätet satt jag och var tjurig för att inte jag fick fixa taxi. Och min tjurighet gick såklart ut över den stackars chauffören. Jag klagade på allt. Att han tog fel väg (vilket jag inte hade en aning om han gjorde eller inte), att han antingen körde för fort eller för sakta, och framförallt att det var för dyrt. Det var helt galet dyrt faktiskt. Jag sa att jag aldrig mer skulle åka med hans taxibolag och att det bara var skit och sånt. Det slutade med att han sa åt mig att ringa hans chef och klaga istället för att snacka med honom. Men jag sa bara åt honom att hålla käften. Och det skäms jag för! Fy, stackars honom. Men han är säkert van med värre saker. Ja, alla våra taxiturer är unika! Haha. Vi borde bli bannlysta från att åka taxi. Vi borde åka mer buss.

Och i fredags var jag och Angelica barnbakt åt vår chefs barn! Alfred 5 och Vilmer 3.5. Och jag var orolig hela veckan över hur det skulle gå. Inte för att jag inte är van med småbarn eller nåt, men jag är bara osäker, jag kan tycka att dom är lite skrämmande ibland. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga när dom vill saker. Men jag och Angelica gjorde det lätt för oss. Vad som än ville ha eller ville göra skulle dom få! Och det fick dom. Så det blev nästan inget gnäll på hela dagen! Jag gick till 7 eleven och köpte kakor. Så varje gång dom började gnälla om nåt så frågade jag om dom ville ha en kaka. Och såklart ville dom ha det! Stackars barn, sockerhalten måste ha varit på max. Vi var först på mc.donalds, sen åkte vi till Skansen. Där har jag förövrigt aldrig varit. Det var lite jobbigt att barnen hittade och inte vi. Och jag som älskar djur! Jag tror att jag tyckte att det var roligare än vad dom tyckte. Vi var där precis hela dagen. Och jag har träningsvärk i armarna då barnen turades om att sitta på min rygg. Dom tyckte nog om mig. Jag fick tillochmed en puss på munnen av Vilmer! Sedan åkte vi till stan och barnen somnade i vagen och sov hela vägen genom stan, gamla stan, båtresan till Nacka strand där Gittis och Magnus väntade. Vi gick hem då och lagade kyckling med ris och currysås. Vi hade planerat att gå ut på kvällen. Men en heldag med småbarn hade tagit mer energi än vad vi trodde! Vi var helt slut efter att vi ätit. Så vi la oss på soffan och gick och la oss tidigt.

Igår jobbade jag och Angelica var ledig. Det var inte alls mycket folk. Så vi bakade mest hela dagen! Jag bakade vaniljbullar! Och dom vart helt perfekta. Såklart. Så vi får väl se om dom säljer bra idag. Nu ska jag göra mig iordning för att sedan åka till Knivsta och hälsa på min faster Maria, hennes man och deras dotter Jennifer (4 år!). Värsta barnhelgen för min del. Och förresten har jag ändrat mig uppfattning om barn! Inte för att jag inte tycker om dom, för det gör jag verkligen, men jag har liksom tyckt att det verkat komplicerat. Men det är det ju inte alls.. :)

Och ja, förra veckan var jag hem en sväng. För att se Viktor och hans Argos Action spela på Marinfestivalen. Det var riktigt bra. Sjukt kul att se dom spela. Lias tyckte det var mindre kul. Hon höll på att frysa ihjäl, blåa läppar och grejjer. Men vi åkte på en gång när spelningen var klar så. Och när vi stog där så kom Frida gåendes mot mitt håll. Hon skulle nämligen också kolla på Viktor. Så det var kul att få prata och träffa henne också. När spelninen var klar kramades jag lite med sångaren sedan åkte vi till Sandviken/Järbo. Köpte lite mat och åkte till Järbo och lagade kyckling och grejjer. Sedan skjutsade vi folk och hängde på Maxiparkeringen (Y) !!! Roligare har jag väl gjort. Men jag fick ju vara med L, och det var det som var viktigt. Tidigare var jag med Anna! Vi gick på stan och åt lunch. Vi tog en exakt likadan sallad, men innehållet var olika? Anna fick ananas, men inte jag, och jag fick majs, men inte Anna? Konsigt det där. Hon skjutsade hem mig och vi kunde liksom inte slita oss ifrån varandra. Vi satt i bilen och pratade om allt möjligt bara för att inte behöva säga hejdå. Men till slut insåg vi att, såhär kan vi inte hålla på. Så vi sa hejdå och så for hon iväg i sin lilla bil. När jag kom till mitt hus står pappa där med grillhandskarna på och ska precis till att börja grilla! Å, lyckligare kunde jag inte bli. Åt en mycket god middag och fick sedan skjuts till stan där jag väntade på att Lias skulle sluta för dagen och ja, resten vet ni.

"Just near the part
Where the beautiful dancing tightrope ballerine
Forgets that the safety net
Isn't there at all"
P.L


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0