oflyt?

Ja, det kan man väl säga att jag har haft idag. Fast ändå tycker jag att jag har hållt humöret uppe. Jag har ju en tendens att bli riktigt irriterad, men icke denna dag. Jag ställde klockan på 07:00 imorse, trött som ett svin snoozade jag till 07:40. Kunde inte sova inatt så det var därför jag var så trött. Gick upp och duschade och under natten har jag haft fönstret på glänt så jag var helt iskall. Efter duschen åt jag lite frukost och ja, hittils var allting bra. Sedan skulle jag spara powerpointpresentationen på fc:n för att kunna redovisa den i skolan. Men nej, filen var för stor så det gick ju inte. Försökte spara den på hotmail men näe, den var för stor. Jag skulle vara i skolan klockan 09:00 och när klockan var fem i visste jag fortfarande inte hur jag skulle göra. Letade efter USB-minnet som min far snällt lagt fram åt mig. Men såklart var det också borta. Och siri var ivrig att få gå ut och kissa så jag sprang ut med henne och tog samtidigt ut cykeln och hon vägrade kissa såklart, men efter fem minuter gjorde hon det med. Så kommer jag inte och börjar leta efter nycklarna, som såklart också var borta. Jag hittade dom verkligen inte. Jag letade efter dom i tio minuter, och under den tiden hinner mamma ringa och fråga om ingenting och Anna ringde och frågade om jag inte skulle komma till skolan, ?? Jo, såklart jag skulle, men när? Förlåt Anna, jag lät irriterad och nästan slängde på luren. Jag hittade inte det där jävla USB-minnet så jag sliter loss datorn och slänger ner den i en påse och kryper under bordet och får fram batterisladden. Sedan fortsätter jakten på nycklarna. Till slut hittade jag dom av en slump att jag kände på mina shorts som hängde på kroken på väggen, varför låg dom där liksom? Så jag trampde iväg i världens fart till skolan och alldeles svettig kom jag fram. Det var iofs lugnt men i alla fall, jag hatar att komma försent, det är det värsta jag vet. I skolan gick väl allting rätt så bra. Tills att jag skulle åka hem. Solen skiner men såklart när jag sätter mig på cykeln och trampar iväg hemmåt så SPÖREGNAR det! Och haglade för den delen. Fyfan. Jag var dyblöt när jag kom hem. Det var som att jag var nyduschad, det droppade från hår och kläder. KUL! Skyndade in i duschen för jag och mamma skulle åka till Gävle och kika efter studentskor. Hittade ett par på Din Sko så jag lade undan dem för att kika vidare. Påväg till Flanör pekar mamma på en skoaffär längre bort på gatan, "Nej vi går in här först" Sa jag. Hittade inget på Flanör så då traskade vi iväg mot den andra skoaffärn. Och där i skyltfönstret står dom! Mina drömskor! Jag har sett sådana svarta och önskat att dom fanns i vitt med låg klack. Och där stog dom, i skyltfönstret, bara två decimeter från mig. Men har jag haft tur idag? Nej. Affärjäveln var ju såklart stängd. Och jomenvisst, den hade varit stängd i 15 minuter. Så hade jag bara lyssnat på min kloka mor så hade allt gått vägen. Men jag hade ju faktiskt blivit kär i skorna på Din Sko. Så jag gick och köpte dom. Dom var riktigt fina så jag var glad på vägen hem ! Men hur länge får man vara glad då? Jo, sisådär tills att vi har kommit ut på motorvägen. Då öppnar jag kartongen för att skåda mina nya skor. Nemen titta, en storlek 37 och en 38. Är det inte fantastiskt?! Det var nästan skrattretande. Jag tror jag höll på att bli galen där ett tag. Men jag tänkte, jag kan ju ta hem och prova dom tillsammans med studentklänningen och se hur det ser ut tillsammans i alla fall, så kan jag ju åka tillbaka till Gävle och prova skorna i skyltfönstret på en gång. Men tror ni att jag kunde prova båda skorna? Nej. För kärringen på Din Sko skickade med två par HÖGERSKOR! Är det liksom inte deras jobb att kunna lägga ner rätt jävla skor i rätt satans låda? Nej, hon hade väl svårt att förstå att jag faktiskt är en vanlig människa med en höger och en vänster fot. Ja, sen tror jag inte det hände något mer. Pricken över i hade ju varit om jag klivit sönder min studentklänning. Jag skulle dra på mig den så jag snubblar och nästan kliver på den när jag håller i den, men nej, sån otur kan jag ju faktiskt inte ha.

Nu blir det sängen. Men vem vet, den kanske välter eller nåt?
puss





Nej vet du vad. Ge mig en tequila sunrise från Lyon.

Kommentarer
Postat av: caroline

hahahah, fyfan ;D

2009-06-05 @ 10:30:52
Postat av: E

stackars bebis;) välte säängen? ;)

2009-06-05 @ 10:57:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0