Tänk vad komplimanger kan göra en riktigt glad. Tänk dig att du får en komplimang, det kan ju handla om precis vad som helst. Stor eller liten. Kanske "Du passar verkligen i den där tröjan" eller "Du är alltid så snäll och omtänksam". Tänk vad glad man blir då. Men ofta glömmer man bort dem och ibland kommer man inte ens ihåg när man gav någon vän en komplimang senast. Och synd är väl det. Fruktansvärt synd. Man borde säga alla positiva saker man tänker på! Jag kan sitta och tänka att "Hon är så duktig på det där" eller "Sådär önskar jag att jag också kunde göra". Men jag det stannar i min hjärna. Varför inte bara säga det rakt ut? Det resulterar bara i positivitet. Även om man får svaret "Nej men vad säger du, den här gamla trasan?" eller "Ja men det här klarar vem som helst av" så blir man innerst inne ändå glad. Det bara är så. Vi funkar så. Människan.

Tänk vilket positiv värld vi skulle kunna skapa med hjälp av att vi alltid är snälla mot varandra och säger snälla saker..

Då kanske världen skulle smaka som en härlig chokladfudge!