urban outfitters

Nu får det vara nog! Varje månad är det samma visa. Flera tusenlappar överförs på något mystiskt vis från mitt sparkonto till mitt bankkort! Konstigt va? Det kan väl ändå inte vara så att jag själv använder telefonbanken varenda gång jag åker och shoppar? Jag kan väl omöjligt lägga flera tusen kronor i månaden på kläder? Kläder som det finns så fruktansvärt mycket av i (och utanför) min garderob. Jag har kläder överallt. I garderoben såklart, på en klädställning (som snart går av), i ICA-kassar bredvid sängen (kläder som jag tröttnat på och ska skänka till biståndgruppen), i ICA-kassar i garderoben (sommarkläder som jag inte har plats för) och i högar på golvet och lite överallt. Kläder ÖVERALLT! Jag blir tokig.

Då kan det väl ändå inte vara så att jag är fullkomligt tokig och, för flera tusen kronor i månaden, handlar på mig mer kläder? Flera gånger i veckan hamnar jag av olika skäl i diverse klädbutiker och tycker synd om mig själv, för att jag inte har några fina och moderna kläder hemma (läs raderna ovan).

Någonting är fel på mig och min självdisciplin när jag beter mig på ett fruktansvärt vis. Jag blev förvånad (som alltid varenda månad när lönen kommer och jag ska föra över pengarna till sparkontot) alldeles nyss när jag loggade in på banken och såg att jag den senaste månaden använt mig av telefonbankens överföring inte mindre än 20 gånger. Det kanske inte låter så mycket. Men det är NÄSTAN en överföring om dagen. Och ungefär 5000 kronor allt som allt har jag fört över och lagt på fruktansvärt oviktiga saker. Kläder främst. 

Är jag dum i huvudet? Kanske. Kanske inte. Till saken hör ju att jag älskar kläder och shopping. Jag tycker att det är underbart att fynda och komma hem och hänga upp kläderna på galgar och skåda dessa i flera dagar. Men sen då? Sen hänger dessa kläder ofta så länge med prislappen kvar att jag hinner tröttna på plagget. Och väldigt ofta shoppar jag lite osmart. Om jag nu shoppade vardagliga kläder och sånt som jag kan gå runt i hemma och dra på mig och jag ska ner på stan, då hade kanske inte problemet varit lika illa. Men nu är det så att jag i 90% av klädköpen köper lite "finare" kläder. Typ till fest och sånt. Fina transparenta toppar och blusar, shorts och kjolar. Sådant som jag inte använder till vardags så ofta. Om det nu var så att jag festade och klädde upp mig varje helg så hade ju såklart kläderna kommit till användning. Men när jag jobbar i princip varje helg och dom flesta kvällar i veckorna. Hur ska jag gå hinna med att använda allt innan jag hinner tröttna? Det är omöjligt i princip. Och många gånger har jag sagt till mig själv att, nej nu får det vara nog, men sen står jag där på BikBok (favoritbutiken) och klämmer på någon fin blus för 399 kronor och tycker att, "Den här är jag värd". 

Nu är det skärpning. För bövelen.

(Ska nu iväg på Home-party med Kickie, och valde en tröja (köpt på BikBok, 249 kr, för någon månad sen) som jag fick ta bort prislappen på, är det en framsteg redan nu måntro?)

Fortsättning följer...




Kommentarer
Postat av: kickie

du var ju jätteduktig på partyt iallafall. Inga onödiga inköp. Bra jobbat av oss.

2011-10-28 @ 19:01:09
Postat av: Maria

Det ligger i släkten gumman. =)

Aningen att du är lite värre än mig just nu, men jag ligger inte långt bakom.

terapi, terapi TERAPI!



När får du svar från högskolan, vad valde du och vart?

KRAM

2011-10-31 @ 16:17:46
URL: http://mischomascho.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0